I en nyligen utfärdad dom har Högsta domstolen meddelat att utlämning av en person, som anklagats för att vara medlem i en väpnad terroristorganisation, inte kan godkännas till Republiken Turkiet. Enligt domen har det fastställts att det föreligger hinder enligt 4 och 7 §§ utlämningslagen som motiverar avslag på begäran om utlämning.
Personen i fråga, som vi refererar till som ”OE” för att skydda integriteten, hade begärts utlämnad av turkiska myndigheter för att avtjäna en frihetsberövande påföljd. OE dömdes av turkiska myndigheter för att ha anslutit sig till Gülenrörelsen och för att ha använt en krypterad mobilapplikation som förmodades användas för kommunikation inom organisationen.
Enligt svenska utlämningslagar ska utlämning endast beviljas om gärningen som ligger till grund för framställningen motsvarar ett brott som skulle ge minst ett års fängelse enligt svensk lag. I detta fall fann Högsta domstolen att den anklagade handlingen, att ladda ner och använda mobilapplikationen, inte utgjorde ett brott som uppfyllde kravet på straffbarhet enligt den svenska terroristbrottslagen som antogs den 1 juni 2023. Därför fastställdes det att hinder enligt 4 § utlämningslagen motverkade utlämning av OE till Turkiet.
Domstolen bedömde också risken för förföljelse enligt 7 § utlämningslagen. OE hade tidigare beviljats flyktingstatus i Sverige på grund av risken för förföljelse från turkiska myndigheter på grund av hans påstådda koppling till Gülenrörelsen. Högsta domstolen fann att skälen för OE:s flyktingstatus fortfarande var relevanta, vilket ytterligare förhindrade utlämning enligt 7 § utlämningslagen.
I sammanfattning har Högsta domstolen avslagit Turkiet’s utlämningsbegäran för personen anklagad för terroristbrott. Domen grundades på hinder enligt både 4 och 7 §§ utlämningslagen, vilket innebär att personen inte kommer att utlämnas till Turkiet för att avtjäna den påföljd han blivit dömd till i samband med anklagelser om anslutning till Gülenrörelsen.
